Högskolelag, 2 kap. 7 §
X
På högskolan finns det flertalet grupper, råd och organ där allt som rör högskolans verksamhet, utbildning och studenter diskuteras, förankras och slutligen beslutas om.
På högskolan finns “beredande” och “beslutande” organ. I de beredande organen diskuteras och förbereds förslagen innan de skickas vidare till beslut. Det är sedan de beslutande organen som tar de faktiska besluten och vid behov gör eventuella ändringar. För att säkerställa att studenterna har ett gediget inflytande över sin utbildningen och studiesituation är det viktigt att studenternas perspektiv finns med i både berednings- och beslutsprocessen.
Högskolans kurser och utbildningar är uppdelade i sex olika institutioner vilka alla har varsin nämnd där frågor som rör alla kurser och utbildningar inom den institutionen behandlas.
Varje institutionsnämnd inbegriper i sin tur alla de ämnes-och programråd som är relevanta för den institutionen. Ämnes- och programråden är ofta både beredande och beslutande. De bereder exempelvis utbildnings- och kursplaner och fattar beslut om till exempel litteraturlistor.
Läser du kurser inom ett specifikt ämne har du möjlighet att sitta i ett ämnesråd, medan du som studerar ett program har möjligheten att sitta i ett programråd. Ett program består dock ofta av en samling ämnen och därför har du självklart även möjlighet att sitta i ämnesrådet för det ämne du studerar.
Ämnes- och programråden tar ofta själva beslut om kurslitteratur. De bereder även kurs- och utbildningsplaner för beslut i institutionsnämnden och Fakultetsnämnden eller dess utskott. De förslag som bereds eller beslutas om i ämnes- och programråden behöver ha god förankring hos studenterna. Som studentrepresentant är det därför viktigt att ha nära kontakt med studenterna inom sitt ämne eller program.
Både lärarutbildningarna och polisutbildningen har egna styrgrupper och råd där de övergripande besluten kring utbildningarna tas. Dessa utbildningar tar själva beslut om sina kurs- och utbildningsplaner i programråd och så kallade kursplanenämnder. De förslag som bereds eller beslutas om i programråd, kursplanenämnder, råd eller styrgrupper behöver även de ha god förankring hos studenterna.
På högskolan finns flera andra organ som präglar högskolan i stort. Inom dessa behandlas exempelvis frågor rörande pedagogisk utveckling, likabehandling, arbetsmiljö, rekrytering och samverkan. Även här finns platser för studentrepresentanter som förväntas bidra med studentperspektivet och ska eftersträva att representera den breda studentgruppen på högskolan.
Studentrepresentanter inom dessa organ behöver ha viss kunskap inom organets arbetsområde. Studentrepresentanter kan därför med fördel studera ett ämne som är relevant för frågor i det specifika organet, men detta är inget krav och kunskap går också att få av SöderS.
Som studentrepresentant är det bra att ha högskolans regelverk nära till hands. På Södertörn högskolas hemsida finns det bra information under fliken Student -> Möjligheter, resurser & rättigheter -> Rättigheter, skyldigheter och säkerhet.
Det kan vara bra att bekanta sig med dessa dokument för att få en överblick över hur högskolans regelverk fungerar. I ditt påverkansarbete kan det också vara bra att kunna slå upp relevanta sidor i dokumenten för att se hur du som student (samt högskolan) behöver förhålla sig till en viss fråga.
Policy för studentinflytande
Riktlinjer för doktorandanställning
Riktlinjer för förlängning av doktoranders anställningstid vid förtroendeuppdrag
Inflytandepolicy för Södertörns högskolas studentkår
Policy för studentinflytande
Riktlinjer för studentinflytande
Rättigheter och skyldigheter är ett regelverk för studier på grundnivå och avancerad nivå vid Södertörns högskola. Här går det exempelvis att läsa om studentinflytande och andra relevanta frågor såsom regelverk för tentamen.
Inflytandepolicy för Södertörns högskolas studentkår